That’s what I call a dinner!
Just got an e-mail with the photo above, taken right after one of most interesting dinners I had in 2006. The elderly man in the middle is Helmut Schmidt, German Chancellor 1974-1982. He was in Stockholm for a meeting with Ingvar Carlsson, and Ingvar was nice enough to invite people like me, Ann Linde from SAP and Faraj Abu-iseifan from SSU (also in the picture) for one of their dinners.
The dinner was private and we all promised not to spread the very frank and open discussion we had. But let me just say that it was fantastic to sit and talk about German politics, the EU and the US, the war in Iraq and the Middle East, and globalization in general with an individual who has played such an important role in Europe’s recent history.
And I will share one sentence from the dinner with y’all. When Faraj and I had asked a couple of optimistic questions in a row, Chancellor Schmidt looked at us and said: “You are both young men and very idealistic. I can tell you did not fight in the Second World War”.
How do you respond to that?
The dinner was private and we all promised not to spread the very frank and open discussion we had. But let me just say that it was fantastic to sit and talk about German politics, the EU and the US, the war in Iraq and the Middle East, and globalization in general with an individual who has played such an important role in Europe’s recent history.
And I will share one sentence from the dinner with y’all. When Faraj and I had asked a couple of optimistic questions in a row, Chancellor Schmidt looked at us and said: “You are both young men and very idealistic. I can tell you did not fight in the Second World War”.
How do you respond to that?
7 Comments:
Ååååh fick du äta middag med Ingvar?? Vad grymt!
Vad intressant men vad ville han mena med det egentligen? Vad hade han själv för syn på framtiden? Nu blir jag verkligen nyfiken på det ni har pratat om. Och en gång då jag fick chans att ställa frågor till Ingvar C. fick jag veta ganska mycket om honom.Var han öppen den här gången också?
Funderat på varför du namnger och refererar till alla på bilden utom den enda kvinnan?
När man äter en sådan middag är det inte ovanligt att man säger att den är privat och att de meningsutbyten som sker inte förmedlas vidare.
Diana och Sevgi: Om ni bjuder in Ingvar till ett möte med SSU/S-studenter tror jag säkert att han vill komma och prata politik med er!
Kvinnan på bilden är naturligtvis SAPs internationella sekreterare Ann Linde, och bilden togs av Daniel Mohlin som vikarierar för Oscar Stenströms på SAPs uppsnäppta internationella avdelning.
Schmidts kommentar låter ju onekligen lite patriarkal.
Visst, men hans poäng var snarast att unga svenskar som inte kan relatera personligen till andra världskriget tenderar att vara mer idealistiska än om du satt i britternas fångläger. Sedan är det ju huvudsakligen män som har krigat i alla tider, absolut, även om viktiga undantag finns (Röda Armén under WW2 exempelvis).
Ingvar är alltid rätt.
Post a Comment
<< Home