Tyvärr, dagens DN-debatt luktar inte Bartlet...
Sitter uppe sent och tittar på säsong sex av West Wing (har just sett avsnitt 17) men får ett tips via sms om morgondagens (i.e. dagens ) artikel på DN-debatt. Sedan min tid som ordförande för S-studenter känner jag till att LOs ordförande, den fantastiska Wanja Lundby-Wedin, gärna har ”vänt på” den socialdemokratiska regeringens högskolepolitiska mål om att 50 procent av en generation ska gå vidare till högskolan. Med andra ord har Wanja framhållit att i dagens föränderliga värld är det kanske viktigare att ha läst vid en högskola/universitet när man går i pension, än att bara sätta upp ett mål för 25–åringar. Jag har alltid tyckt att det finns en poäng i det resonemanget; livslångt lärande samt att försvara människor och inte samma gamla jobb är liksom en del av den moderna socialdemokratiska politiken.
Men i dagens debattartikel tycker jag att Wanja (och Metta Fjelkner) ställer olika utbildningar, i synnerhet yrkesutbildningar under gymnasietiden och högskolestudier, emot varandra på ett olyckligt sätt. Jag har själv kämpat för att regeringens politik ska bli mer visionär och gillar fokuseringen på en procent till bistånd, en procent till forskning, bort med oljeberoendet innan 2020, 50 procent av en generation till högskolan innan 25-årsdan, och så vidare. Det känns liksom lite…West Wing, på ett bra sätt. Dessa mål ska och bör naturligtvis kompletteras med andra, gärna med anknytning till globalisering och utbildning. Och att alla ska klara gymnasieskolan (artikelns sista rad) är hur viktigt som helst. Men att ställa utbildningar mot varandra, utan att riktigt diskutera hur högskolan kan vara behjälplig för att fylla behovet av kvalificerade yrkesutbildningar, utan att riktigt erkänna vikten av teoretiska högskolestudier, känns dock – tyvärr – väldigt lite Bartlet… Vad är fel med tanken om att en majoritet av en årskull – inte bara överklassen – ska läsa vidare vid högskolan?
Men i dagens debattartikel tycker jag att Wanja (och Metta Fjelkner) ställer olika utbildningar, i synnerhet yrkesutbildningar under gymnasietiden och högskolestudier, emot varandra på ett olyckligt sätt. Jag har själv kämpat för att regeringens politik ska bli mer visionär och gillar fokuseringen på en procent till bistånd, en procent till forskning, bort med oljeberoendet innan 2020, 50 procent av en generation till högskolan innan 25-årsdan, och så vidare. Det känns liksom lite…West Wing, på ett bra sätt. Dessa mål ska och bör naturligtvis kompletteras med andra, gärna med anknytning till globalisering och utbildning. Och att alla ska klara gymnasieskolan (artikelns sista rad) är hur viktigt som helst. Men att ställa utbildningar mot varandra, utan att riktigt diskutera hur högskolan kan vara behjälplig för att fylla behovet av kvalificerade yrkesutbildningar, utan att riktigt erkänna vikten av teoretiska högskolestudier, känns dock – tyvärr – väldigt lite Bartlet… Vad är fel med tanken om att en majoritet av en årskull – inte bara överklassen – ska läsa vidare vid högskolan?
posted by Eric Sundström at 2:51 am
5 Comments:
För det första så tror jag inte man blir av med snedrekryteringen till högskolan (att arbetarklassen inte söker dit) genom att bara ta in fler studenter. Information tidigt om möjligheten att läsa vidare och en fortsatt satsning på högskolor i hela landet är nog väldigt mycket viktigare medel för att få en bredare rekrytering.
För det andra så kan man inte bara säga att 50% ska gå på högskola som du, östros och många andra gör utan att ställa sig den självklara frågan: Varför ska 50% av en årskull plugga i 16år i sträck???
Den frågan måste du, käre Eric, besvara.
Jag tycker att om man lägger ned både egna pengar , massor av tid och statliga pengar på att skaffa sig en utbildning så ska det i första hand vara för att få ett arbete som man trivs med. Då är det kanske så att vi skulle behöva sätta upp ett mål för hur många rörmokare som gymnasieskolan ska utbilda istället för hur många personer som ska gå på högskolan eftersom det är brist på rörmokare men ett överflöd av statsvetare.
Å så trångsynt Fredrik! Visst kan man sätta upp mål som att hälften av en årskull ska kunna plugga på högskola. Om du oroar dig för bristen på rörmokare så är det väl bara att sadla om själv! Själva poängen med att göra högre studier mindre exklusivt, är just att utjämna skillnader i förutsättningar (vilket inte är samma sak som att alla ska vara lika). När ungdomar med annan bakgrund än studievana hem kommer in, så måste undervisningen och pedagogiken ändras. Tufft för det akademiska etablisemanget. Men nödvändigt om vi vill bredda kunskapsbasen i samhället.
per, det första jag skrev i mitt inlägg var att vi måste jobba mot snerekryteringen. jag gav dssutom ett par förslag på hur det ska gå till. Att bara öka antalet studenter tror jag inte är lösningen!
för övrig så jobbar jag som byggnadsarbetare vilket är ganska nära rörmokare.
Fredrik! Tyckte att jag såg dig under julrean i Stockholm (Åhléns), jan det stämma? Gick ett varv och letade efter dig men det var så mycket folk. I alla fall:
1. Snedrekryteringen motarbetas inte endast av 50 procentmål och nya högskolor. Men det är det mest effektiva sättet, och det ställer nya krav på akademin (som Per skriver). Sedan måste expansionen kompletteras med information och rekrytering i exempelvis förorter. Men ingen informationsbroschyr kan jämföras med Södertörns högskola om målet är breddad rekrytering.
2. Svar på frågan varför man ska plugga 16 år i sträck: Drygt 50 procent av all världens betong lär just nu blandas i en enda stad, Shanghai i Kina. I Kina är lönerna en tjugondel av lönerna i Sverige. Vi måste hitta områden, produkter, nischer där vi kan konkurrera och då är kunskap en bra början. Sedan behöver vi naturligtvis industrin, en expanderad tjänstesektor, men här kan och bör högskolan spela en roll - också. Dessutom gillar jag, som jag tidigare skrev, när politiker vågar formulera mål och visioner på enkla sätt. Så att väljarna förstår vad politikerna vill, och kan bedöma dem därefter.
3. Ditt resonemang om statsvetare och rörmokare luktar kulram och statsplanering lång väg. Utbildning har ett värde i sig, och sedan ska det livslånga lärandet och schyssta ersättningsnivåer se till att bygga bryggor mellan jobb. På det sättet möter vi konkurrensen från Kina, och det är om tryggheten och nivåerna i välfärdssystemen som valet 2006 handlar.
Till sist: varför skriver Wanja under en sådan artikel?
visst var det jag som irrade runt i på åhlensrean. synd att vi inte sågs.
kulram hit och planering dit - i vilket fall tycker jag många svenska politiker sitter med skygglappar på och bara ser mer AKADEMISKutbildning som det vi i sverige skulle behöva. jag tror det är bättre att fokusera på det som du skriver sist i ditt inlägg, livslågt lärande och bra trygghetsförsäkringar. Tack vare medarbetare som är trygga och ständigt tar till sig nya kunskaper så kommer den svenska industrin stå sig stark även i framtiden.
Självklart behösvs även den akademiska utbildningen , men det får inte bli ett självänamål att baxa in folk på högskolan. Ett 50%-mål som inte har något större folkligt stöd eller förankring känns mer som stockholmsk-sifferexercis än bartlet.
Post a Comment
<< Home